Ibland är det skönt att slå upp ögonen och inse att det är
bättre nu och att jag är bra mycket friare idag än jag någonsin
varit tidigare. Idag finns framtiden på västkusten, med bra vänner,
nya som gamla. Det är ingen lögn att livet är ljusare där, för den
värme och kärlek som finns way out west, slår allt som finns
här.
Att slå sig ur ett dåligt förhållande, att inse att depression
inte är något att acceptera och leva med, att inse att livet blir
bättre dag för dag, att inse att Chokladkaka är det bästa som hänt
sedan jag fick femma i svenska i gymnasiet, är sådant jag tampats
med.
Boohoo.
Det är lätt att sitta i ett råtthål i Sveriges tråkigaste stad,
där trottoarerna rullas upp efter klockan 19 och det bara finns tre
ställen att dansa på, om man är lagd åt det hållet, och tycka synd
om sig själv. Det är inte konstigt att man tappar livsgnistan när
man inser vad som egentligen hände mellan 2008 och 2009. Otroheten,
otryggheten, tillkortakommandena och den rena och pura
ondskan.
Å andra sidan är det lätt att få tillbaka livsgnistan när det
finns en underbar kryddstark latina i min närhet som förgyller
tillvaron på alla möjliga sätt, som får mig att anamma livet och
gilla utmaningarna som livet bjuder in till.
2011 är ett år där förändring kommer att ändra mig och jag
kommer, med mycket vilja att vara en helt annan styrketränande man
i slutet av året än den mask i äpplet jag är nu.
Jag gillar förändring.
Kommentarer